Archive Page 2

Böcker lästa i april 2018

 

Image result for Kathleen Sky: Birthright.Kathleen Sky: Birthright.

Laser Books 14, 1975. Kathleen Sky är inte någon av de mest bekanta eller produktiva sf-författarna. ISFDB listar fem romaner varav två är Star Trek, en klar fantasy och två sf, båda publicerade i serien Laser Books. Den här är klart intressant och tillräckligt välskriven. Idén är att människor som tillkommit i extrakorporeala livmödrar är mindre värda och förföljs, de kallas i boken “androids”, och i berättelsen gör de uppror.

 

Image result for Mohsin Hamid: Exit West.Mohsin Hamid: Exit West.

Liksom The Underground Railroad är detta ett gränsfall. Det sf-mässiga är portaler som gör det möjligt att färdas omedelbart mellan kontinenter, men hur det påverkar civilisationen får vi inte veta något om. Berättelsen handlar i stället om ett par som träffas i vad som verkar vara Syrien i nutid, hur de förflyttas genom portalen först till en grekisk ö och sedan vidare till London. Skildringen av deras relation är realistisk och osentimental, och de blandade reaktionerna hos lokalbefolkningen mot flyktingströmmen känns igen.

 

Image result for Ewa Broberg: Friskyttarna.Ewa Broberg: Friskyttarna.

En välskriven, spännande och engagerande dystopisk sf-roman av en debutant, fantastiskt kul! I en nära framtid bor människorna under en kupol som sägs skydda mot radioaktiviteten utanför, förorsakad av kriget. Huvudpersonen Lilia som utsätts för hustrumisshandel lyckas fly därifrån till friskyttarna som lever utanför kupolen men har interna stridigheter. Fascinerande detaljer som hur man i kupolen får mat via injektioner, och väl skildrade relationer av olika slag. Mot slutet blir det tyvärr alltför mycket osannolika beteenden och sammanträffanden, men det ska absolut bli intressant att läsa fortsättningen.

 

Image result for Silvia Moreno-Garcia: Prime Meridian.Silvia Moreno-Garcia: Prime Meridian.

Kortroman om Amelia i Mexiko som drömmer om att få komma till kolonierna på Mars men som i stället kämpar med dålig ekonomi som hon hjälper upp genom att sitta som betald vän hos en kvinnlig skådespelare som spelat in filmer om Mars och rymdpirater. Den inkännande skildringen av hennes relationer till systern, pojkvännen och skådespelaren gör detta till en riktigt trevlig berättelse även om det är svårt att kalla den science fiction.

 

Ice PrisonKathleen Sky: Ice Prison.

Laser Books 38, 1976. Den andra sf-romanen av Kathleen Sky är betydligt mindre intressant än Birthright. Det enda sf-mässiga är att historien utspelar sig på en främmande planet, där det visserligen är kallt men knappast värre än på många bebodda platser på jorden. Personerna är inte heller särskilt intressanta, och historien med en revolt känns inte sannolik.

 

Image result for Maria Nilson: Feministisk fantastik.Maria Nilson: Feministisk fantastik.

Maria Nilson är litteraturvetare med intresse för fantastik och feminism, och hon deltog i Eurocon 2011. Nu har hon också deltagit i Fantastika 2018, och innan dess gav hon ut den här boken som förutom hennes kapitel innehåller vad hon själv kallar gästspel av Helene Ehriander och Emma Tornborg. Boken är utgiven av Bibliotekstjänsts förlag och därför blir jag förvånad över den usla korrekturläsningen som framför allt drabbat Maria Nilsons delar. Det hindrar inte att hennes översikter över feministisk fantastik är gedigna och intressanta. Intressantast är ändå Emma Tornborgs “Moderskapets makt och maktlöshet – ett motiv hos Karin Tidbeck” som gav mig nya tankar. Gott om tips för alla åldrar finns det i alla fall i boken. Listan över nätplatser borde ha utökats med åtminstone http://www.sf-encyclopedia.com/entry/feminism och http://feministsf.org/.

.

UniverseRobert A. Heinlein: “Universe” (Astounding 27(3)56, 1941-05) och “Common Sense” (Astounding 28(2)102, 1941-10). Tillsammans som Orphans of the Sky (Vilse i universum).

Den kanske mest välkända generationsrymdskepps-romanen där besättningen en tid efter ett myteri tror att det cylindriska skeppet är hela världen, ett tema som kommit att användas många gånger. Den kosmiska strålningen har lett till mutationer, och den mest kända är den tvåhövdade Joe-Jim som börjar förstå att det är ett rymdskepp. Även om en hel del känns osannolikt och personerna inte blir så minnesvärda är berättelsen helt klart läsvärd fortfarande, inte minst genom att den är spännande.

 

Image result for E. C. Tubb: Space-Born.E. C. Tubb: Space-Born.

Aka Starship (1955). Liksom Heinleins är detta också en berättelse från ett generationsrymdskepp, och här är man inte heller medveten om det. Här styr en dator som bara tillåter att man blir 40 år – fast den går förstås att lura. Berättelsen innehåller en rätt banal kärlekshistoria och en del slagsmål, och är läsbar men inte så vansinnigt intressant.

 

Image result for Max Tegmark: Liv 3.0.Max Tegmark: Liv 3.0.

Med underrubriken “Att vara människa i den artificiella intelligensens tid” är detta en intressant och tankeväckande bok, som möjligen kan beskyllas för att vara alltför optimistisk vad gäller människors förmåga att samarbeta kring svåra frågor. Här handlar de mycket om vad en superintelligent dator skulle kunna åstadkomma på gott och ont. Resonemanget kring medvetande är intressant men inte helt övertygande som gärna blir fallet när det är rent subjektiva upplevelser som diskuteras. Perspektivet i boken är gigantiskt, från kvarkar till universum och i tid tills all materia blivit svarta hål som sedan avdunstar (det dröjer). Att blanda ihop asteroider och steroider är förstås oförlåtligt men kan bero på att boken är översatt. Det hindrar inte att den absolut kan rekommenderas och den är inte speciellt svårläst.

 

Tre noveller om generationsrymdskepp: Don Wilcox: “The Voyage that Lasted 600 Years” (Amazing 14(10)82, 1940-10) har liksom Tubb problem att hålla befolkningen konstant, och kaptenen är nedfryst och återupplivas med långa mellanrum medan kulturen degenererar. Judith Merril: “Wish Upon a Star” (F&SF 15(6)87, 1958-12) har startat med 24 kvinnor och fyra män, “for obvious biological race-survival reasons”, men om resan får vi inte veta så mycket. Chad Oliver: “The Wind Blows Free” (F&SF 13(1)3, 1957-7) har ett skepp som står på Jorden och kanske aldrig åkt iväg.

Sven O

Inte nog med att jag fick ett originalfoto från Stockon 2, utan Susan Hende gav mig dessutom ett konstverk av Sven O (då Emilsson, senare Gripsborn) som jag träffade en hel del under min första fanniska period 1957-58. Det är ganska typiskt Sven O.

P1020572a

Stockon 2 igen

I samband med att jag transporterat böcker från Lars-Olovs lägenhet till Fantikvariatet i Storvreta fick jag ett originalfoto av medlemmarna i Stockon 2 (1958). På baksidan påpekas att det inte får publiceras utan att fotografens namn anges. Det är K-E Wetterlund. Varmt tack till Susan Hende! För tolkningar av vilka personerna är se tidigare bild.

Stockon2LOS3

Böcker lästa i mars 2018

 

Image result for anne charnock a calculated lifeAnne Charnock: A Calculated Life.

Den här sf-författaren fick jag syn på genom att hennes tredje roman Dreams Before the Start of Time nominerats till BSFA-priset 2017. A Calculated Life nominerades till Philip K. Dick Award 2013 och var riktigt trevlig att läsa. Huvudpersonen Jayna är en simulant, och det är en syntetisk människa med rätt mycket dator i sig, vilket gör henne utmärkt lämpad som statistiker. Beskrivningen av hennes värld är helt ur hennes perspektiv och hon upptäcker omvärlden och sin egen position allt eftersom. Hennes tillvaro bestäms av “vanliga” människor som fått sin intelligens förstärkt av implantat, och dessa bor i förorter utanför de inre förorter där helt vanliga människor bor. En kul detalj är att pendeltåg snabbt passerar förbi de enkla förorterna på väg till de fina områdena. Liksom andra nyare AI-böcker har den här mycket att säga om oss själva och hur vi lär oss, och naturligtvis om hur en dystopisk värld kan bli verklighet.

 

PowerNaomi Alderman: The Power.

Kvinnor utvecklar en härva vid nyckelbenet som gör att de kan ge kraftiga stötar, och det leder till att de med tiden blir det dominanta könet. Tyvärr visar det sig att kvinnor som får makten inte blir bättre än män. Här får också religionen en hel del kängor. Berättelsen är uppbyggd kring ett antal personer som vi får känna väl, och hela berättelsen är en historisk roman som skrivs 5000 år efter det att kvinnorna fick makten. Även om det finns en hel del grovt våld finns det många humoristiska detaljer, som de avslutande orden i ramberättelsen som är en brevväxling mellan den manlige författaren och utgivaren Naomi Alderman: Har du funderat på att ge ut boken under ett kvinnonamn? Totalt sett en intressant feministisk roman som kommer helt rätt i tiden.

 

Image result for after atlas emma newmanEmma Newman: After Atlas.

Efter den fantastiskt fina Planetfall blev jag djupt besviken när uppföljaren visade sig vara en enkel kriminalhistoria med ett suspekt självmord, som vi stegvis får veta lite mer om under en alltför utdragen historia. Carlos som undersöker dödsfallet blev lämnad hos sin far när modern åkte iväg i rymdskeppet i Planetfall, och fadern ägnade sig åt en religiös sekt. Carlos är “indentured”, ungefär livegen, och har knappast några vänner. Riktigt varför han är livegen förstod i alla fall inte jag. Slutet anknyter till Planetfall så del tre kanske knyter ihop, men har den här boken något eget värde är det i så fall bara för den som gillar pusseldeckare.

 

Image result for Annalee Newitz: Autonomous.Annalee Newitz: Autonomous.

Liksom After Atlas handlar den här fantastiskt intressanta romanen om att vara “indentured”, både som människa och robot. Den handlar också om problemet med finansiering av läkemedelsutveckling, och om oviljan att undersöka biverkningar. Den kvinnliga huvudpersonen kopierar läkemedel och säljer svart, delvis för att också fattiga ska kunna få tag i dem, och när det dyker upp biverkningar försöker hon hitta medel mot dessa. Hon jagas av ett team bestående av en militärrobot och en agent, och det blir både spännande och ofta humoristiskt. Läs mer i SF-Forum 131 eftersom romanen är nominerad till Nebulapriset!

 

 

Imago2Octavia Butler: Imago.

Xenogenesis III. Den avslutande delen i trilogin handlar om hybriderna mellan de invaderande Oankali och människor, och om hur dessa inte har ett bestämt kön från början. Den är spännande och lätt att följa, men tillför annars inte så mycket utöver de två tidigare delarna.

.

.

 

Image result for Magic Frigren: Transformationen.Magic Frigren: Transformationen.

Det här är verkligen en ungdomsbok, men fullt läsbar också för vuxna, och det måste påpekas eftersom de flesta ungdomsböcker jag läst snarast är mest läsvärda för vuxna. En ung kvinna placeras i en märklig familj en sommar för rekreation, och tillsammans med ett gäng personer söker hon efter bitar som tillsammans ger en formel för att kunna se in i framtiden. En dagbok förflyttar handlingen till 1500-talet, annars är det 1800-tal. Mycket handlar om alkemi, men också om existentiella och religiösa frågor som teodicéproblemet och universums ursprung. Personerna är levande och intressanta, och skildrade med ett utmärkt språk. Jag hade mycket trevligt när jag läste boken. Läs gärna mer på författarens blogg.

 

Image result for mike hammer collection volume 1Mickey Spillane: I, the Jury.

På inrådan av ingen mindre än John-Henri Holmberg i Svenska Dagbladets understreckare “Världens uslaste och mest lästa författare” tog jag mod till mig och läste Spillanes första (1947) i originalversion. Och usel var den verkligen; det absolut sämsta jag läst och jag har läst rätt mycket dåliga böcker. Det enda intressanta med kvinnor är deras ben och det är kanske därför Mike Hammer totalt missbedömer vem som är den skyldiga. Någon karaktärsteckning eller miljöbeskrivning som skulle kunna liva upp saknas helt.

 

Image result for bortom portalen IIFantastikportalen: Bortom portalen II.

En utmärkt novellsamling som verkligen stämmer med de inledande orden av Anna Jakobsson Lund och Eva Holmquist, “Det sjuder i Fantastiksverige”. Tre av novellerna har vunnit i Fantastikportalens tävling. Sammantaget är det här en novellsamling som visar att svensk fantastik har stor bredd och hög kvalitet. Flera noveller behandlar förtryck och övergrepp med god psykologisk blick och fantastikelementen används för att förstärka innehållet. För mer detaljer se här.

 

Det sjuder i Fantastiksverige

Image result for bortom portalen IIFantastikportalen: Bortom portalen II (Fafner förlag 2018)

En utmärkt novellsamling som verkligen stämmer med de inledande orden av Anna Jakobsson Lund och Eva Holmquist, “Det sjuder i Fantastiksverige”. Tre av novellerna har vunnit i Fantastikportalens tävling, “Krafttider”, “Den andres val” och “Familjegrejen”. Den inledande novellen, “Krafttider” av Jenny Green, är en kraftfull vidräkning med män som missbrukar kvinnor, där kvinnor använder magi för att försvara sig. Relationen mellan mor och dotter känns trovärdig liksom naturen med giftiga växter. I “Den andres val” av Christian Gripenvik mobbas en pojke för att hans föräldrar av religiösa skäl inte försett honom med ett implantat i hjärnan. Den känns som ett ifrågasättande av de som undviker att vaccinera sina barn eller ge dem blodtransfusion, också det av religiösa skäl, men är samtidigt en kritik av intolerans. “Familjegrejen” av Camilla Olsson ger en utmärkt skildring av en jobbig morgon med frukost och påklädning, som går över i en skrämmande déjà vu-upplevelse. Novellen har riktigt bra balans mellan vardaglighet och skräck. Av de övriga novellerna har en publicerats tidigare, Anna Jakobsson Lunds “Revan” (Brev från Cosmos nr 2), men var trevlig att läsa om. Revan är öppningar till en annan verklighet eller dimension, och därifrån kommer märkliga varelser som kontrasterar mot en igenkännlig verklighet med en nedlagd tunnelbana. Hjälten i Gabriella P. Kjeilens “Levande död” är en kvinnlig supersoldat som modifierats till att bli närmast odödlig. Mötet med hennes tidigare vän och nu förrädare blir laddat med spänning. En tänkvärd men inte allt igenom trovärdig historia. “Porten” av K. G. Johansson är den mest välskrivna novellen i samlingen. Det är en skräckhistoria där en ung pojkes fascination och skräck för sex speglas i en hemsk och förbjuden ravin. I Hans Olssons “The Hang Man” har en man superkrafter i form av en förmåga att framkalla tentakler som griper folk, och berättelsen handlar om hur han missbrukar denna förmåga på en tunnelbanestation. Miljön känns väl igen och reaktionerna hos de anfallna är trovärdiga, men själva superkraften är alltför svår att ta på allvar. Eva Holmquists “Attentat mot Kreomen” är en klurig historia på en rymdstation där vi får träffa människor och utomjordingar som förhandlar. På klassiskt sf-vis förklaras inte termerna direkt utan det kommer senare. Berättelsen är trevlig men är lite för kort för att personer och utomjordingar ska bli riktigt tydliga. I “Jazztimmen” lyckas Lupina och Didrik Ojala på ett trovärdigt sätt skildra hur ett förtryckt folk reser sig genom att sprida information i ett radioprogram från hemliga platser. Att det är luftskepp över staden ger en steampunk-känsla åt novellen som annars kunde vara dokumentär. Den avslutande novellen, Oskar Källners “Dödens ängel”, är en välskriven sf om en jakt på varulvar ut bland rymdkolonier, och där den jagande har ett implantat som ger kontakt med en “gud”. Jakten för tankarna till hur etniska grupper förföljs och till de övergrepp som utförts i olika religioners namn. Här får vi ändå känna den förföljandes samvete och ånger. Sammantaget är det här en novellsamling som visar att svensk fantastik har stor bredd och hög kvalitet. Flera noveller behandlar förtryck och övergrepp med god psykologisk blick där fantastikelementen används för att förstärka budskapet.

 

Böcker lästa i februari 2018

941146Ian Watson: The Embedding.

Det här är Ian Watsons första roman och den klart mest komplicerade av de jag läst. I huvudsak är det tre handlingslinjer som möts ibland. I ett mentalsjukhus i England utför en forskare experiment på hjärnskadade barn för att lära dem artificiella språk, i Brasilien försöker en tidigare älskare till forskarens fru rädda en grupp indianer från att få sin by översvämmad av ett dammbygge eftersom han är intresserad av deras språk, och slutligen kommer utomjordingar till USA och vill byta till sig ett antal hjärnor (!) för att studera mänskliga språk. Det handlar alltså mycket om språk och hur de fungerar, men ännu mer om etiska dilemman, dåliga politiska beslut och mänskliga relationer. Dessutom är berättelsen bitvis mycket spännande. Knappast den bok av Ian Watson som bör läsas först, men absolut intressant. En lång recension som framför allt diskuterar lingvistiken finns här.

 

AdulthoodRitesOctavia Butler: Adulthood Rites.

Xenogenesis II. I denna andra del befinner vi oss hela tiden på Jorden, som nu ockuperats av Oankali, medan “resisters” finns i byar men har gjorts sterila. De rövar bort barn från Oankali-byar, barn som är både mänskliga och Oankali, dvs de har känsliga tentakler, och när människor vill göra dem mer mänskliga genom att klippa av dessa för det tankarna till klitoridektomi. Men det är också svårt att sympatisera med de ockuperande Oankali, även om de erbjuder människor att flytta till Mars. Intresseväckande läsning med många bottnar och några nya etiska frågor utöver de i del I.

 

Anna Jakobsson Lund: Equilibrium.

Huvudpersonen Ari är kemist och kan känna materiens sammansättning. Hon använder denna förbjudna magiska förmåga för att framställa ett napalmliknande vapen, men blir förrådd och tvingas fly från den ordnade tillvaron på laboratoriet till en mer kaotisk stad med smugglare och varietéteater, och det blir där hon hamnar och kan utnyttja sina magiska förmågor. De två städerna beskrivs på ett förnämligt sätt och kartan i boken behövs egentligen inte. Boken handlar mycket om könsidentitet och vänskap, men naturligtvis finns det en spännande handling dessutom. Språk och berättande känns mer utvecklat än i Systemet-trilogin. Speciellt fastnade jag för de rent lyriska namnen på tyger. Det allvarliga politiska engagemanget i trilogin ersätts här av klasskamp och det är gott nog även om det inte känns lika originellt.

 

Image result for watson hard questionsIan Watson: Hard Questions.

Idén i den här spännande sf-romanen är att kvantdatorer gör beräkningar parallellt genom att utföra dem i andra parallella universa, och genom att det alltså upprättas kontakt med dessa finns det plats för att ladda upp hela minnet från alla människor. Dessutom kan händelser plötsligt gå över i ett annat universum vilket kan vara förödande för logik och spänning i berättelsen. Det hanteras hyggligt trots allt, och spänning finns det gott om t ex i öknen i Arizona, där vi träffar en bisarr sekt med sin ledare, vänliga indianer på motorcyklar och ett gäng fotografer med nakna modeller.

 

Image result for the fox womanKij Johnson: The Fox Woman.

Den här romanen bygger på en japansk saga från 800-talet och är en utveckling av novellen “Fox Magic” som finns i samlingen At the Mouth of the River of Bees. Genom dagboksanteckningar får vi följa räven som förälskar sig i en högt uppsatt man som flyttat ut på landet till ett gods med tjänare. Hon själv, mannen och dennes hustru berättar en fascinerande men naturligtvis helt osannolik historia om hur mannen besvarar kärleken, överger sin familj och flyttar ut till rävhonan och får en son med henne. De upplever en illusion där rävhonan är kvinna och har tjänare. Svårigheten att föreställa sig hur illusionen fungerar hanteras elegant genom att hon också tvekar om vad som är verkligt. Berättelsen är varm och gripande, och har mycket att säga om mänskliga relationer och frustrationer.

Böcker lästa i januari 2018

Image result for the devil you knowMike Carey: The Devil You Know.

Den här visade sig vara en rejält underhållande thriller, en genre jag annars inte brukar gilla. Men här är det gott om humor, spöken som gör att våldet inte behöver tas på allvar, och välskildrade Londonmiljöer samt en huvudperson som har stora personliga problem och ändå lyckas på något sätt. Handlingen är visserligen en smula komplicerad men språket flyter perfekt och det är svårt att ha tråkigt i detta sällskap av levande och döda, bedragare, prostituerade och gamla poliser. Detta är första boken i en serie, och faktiskt den första bok Carey skrivit efter att ha ägnat sig helt åt serier.

 

Butler_DawnOctavia Butler: Dawn.

Xenogenesis 1. Mänskligheten har till slut lyckats förstöra jorden och i stort sett varandra, när en rymdfarkost kommer för att rädda dem. Dessa aliens är rejält märkliga utseendemässigt och skickliga genetiker – rymdskeppet är t ex helt biologiskt, och kan bilda celler där människor förvaras. Intressantast är nog just frågan om hur vänliga dessa aliens egentligen är; de tycks mest intresserade av vår arvsmassa för att öka de egna möjligheterna. Handlingen är rätt långsam i början, men tar fart när det finns en hel koloni av mäniskor på rymdskeppet som kan ha konflikter inbördes. Huvudpersonen är väl tecknad och helt klart kvinnlig.

 

Image result for juneke swedavienJohanna Juneke: Swedavien.

Ny svensk sf är alltid välkommen och även om denna dystopi anges vara första delen i en trilogi gick den utmärkt att läsa fristående. I experimentet Swedavien är alla uppkopplade och lever i en virtuell verklighet. Vardagsbestyren sköts av “malucker”, som Wells morlocker. Handlingen innebär förstås protester mot uppkopplingen, och miljön är originell och kul, och för mig välbekant: Här används den aldrig öppnade T-banehållplatsen Kymlinge och det närliggande Kista. Personerna är hyggligt tecknade och handlingen spännande utan att vara blodig. Språkligt finns en del missar, typ “vi och dem” i stället för “vi och de” men annars är det acceptabelt.

 

Image result for John Rackham: Danger from Vega.John Rackham: Danger from Vega.

Författaren är pseudonym för John T. Phillifent, och detta är en Ace Double. I en underhållande och fartfylld kort roman berättas historien om hur ett rymdskepp råkar i nöd och landar på en planet med bara kvinnor, vackra men gröna. Den planeten är dessutom invaderad av betydligt mer bestialiska utomjordingar från Vega, som tagit alla män från planeten. Och så flyter det på. Kanske inte alldeles minnesvärt, men som sagt rätt kul.

 

Image result for Avram Davidson: Clash of Star-Kings.Avram Davidson: Clash of Star-Kings.

En riktigt trevlig men kort sf eller snarare fantasy där fantastiken knappast är det väsentligaste. Några amerikaner i en liten mexikansk stad blir inblandade i en kamp mellan urgamla gudar, centrerat kring en staty i en grotta som det finns planer på att flytta till ett museum. Men det riktigt trevliga är skildringen av livet hemma hos dessa exilamerikaner, och dessutom är stilen ovanligt god för en Ace Double. Den här är dubbel med föregående.

 

GlimmeringElizabeth Hand: Glimmering.

I denna nära-framtids-dystopi som orsakas av att halogenerade kolväten lett till att atmosfären skimrar och påverkar elektriska system får vi följa en samling mycket originella individer. Centralfigur är en rik homosexuell man med AIDS som i boken inte är så behandlingsbar som nu, och till honom kommer en rockartist och till slut också dennes gravida flickvän. Relationerna och personerna är för mig bokens behållning medan själva katastrofscenariot inte känns helt övertygande, även om New York kändes igen. Den variant jag läste är en senare, modifierad utgåva och är enligt författaren inte fullt så pessimistisk som den ursprungliga.

 

Image result for Rhuddem Gwelin: The Wrathful Traveller.Rhuddem Gwelin: The Wrathful Traveller.

På baksidan citeras Lucretius, “Only religion can lead to such evil”, och det är i hög grad vad denna bok om Merlin handlar om. Det är del 2 i serien, och här har Merlin vaknat upp för att skydda en kvinna som kommer att ha historisk betydelse. Han hamnar i en by där man bygger en katedral och kommer förstås i konflikt med prästerskapet. Biskopens mannar avrättar de flesta i byn och det är bara början på ohyggligheterna som kulminerar i tre korståg. Där visar sig muslimerna vara ungefär lika grymma som de kristna, och den enda religion som här inte framställs som allt igenom ond är druidernas. Samtidigt finns individer i alla läger som är vänliga och hjälpsamma, så berättelsen blir inte fullt så nattsvart och hopplös som den kunde blivit. Med korta kapitel och spännande handling får vi en historisk roman som känns realistisk även om Merlin använder magi vid några tillfällen.

 

DevilIsDeadR. A. Lafferty: The Devil is Dead.

Det här är Lafferty i högform, och det innebär att det inte är alldeles enkelt att sammanfatta handlingen, annat än att vi får åka båt och besöka många hamnar tillsammans med ett märkligt gäng. Efter att ha besökt Grekland är vi tillbaka i USA och korsar kontinenten och lyssnar på olika historier. Inledningen som ger någon form av sammanfattning avslutas med “Is that not an odd introduction? I don’t understand it at all.” Och det är ett bra exempel på stilen som är humoristisk även om händelserna kan vara våldsamma. Varje kapitel inleds med ett citat från t ex Asimov, Chevy Chase eller bibeln. En hyfsad sammanfattning och analys finns här. Även om den ingår i en serie baserad på Argosmyten kan den absolut avnjutas ensam.

 

 

Image result for Agnes von Krusenstjerna: KvinnogatanAgnes von Krusenstierna: Kvinnogatan.

Fröknarna von Pahlen del II. Med ett lysande språk skildras här först livet på ett förlossningshem med otäckt kylig miljö och sedan livet på en hushållsskola där Agnes bor. Där utsätts hon för närmande av en lärare och blir förälskad i en annan elev. Också denna del är fantastisk i sin skildring av kvinnors känslor, och här är männen ännu mer frånvarande.

 

Image result for ian watson meatIan Watson: Meat.

Avskräckt av framsidan och baksidestexten blev jag glatt överraskad av denna berättelse som visserligen var blodig ibland men också mycket seriös i sin beskrivning av konflikten mellan djurrättsaktivister och djuruppfödare. Den börjar med att en kanin ska sättas ut i det fria och redan där anas magiska krafter från en drömvärld. Vi får också följa konflikter i familjen och med grannar, en lärare får ihop det med en elev, och en slaktarstaty får liv och blir våldsam. Där blir det möjligen i våldsammaste laget, men att kalla boken för skräck är trots allt inte helt korrekt.

 

Maria Turtschaninoff: Arra. Legender från Lavora.

Tidigare läst och kommenterad.

 

Maria Turtschaninoff: Anaché. Myter från akkade.

Tidigare läst och kommenterad.

 

Maria Turtschaninoff: Maresi. Krönikor från röda klostret.

Tidigare läst och kommenterad.

 

Maria Turtschaninoff: Naondel. Krönikor från röda klostret.

Tidigare läst och kommenterad.

 

När jag nu läser om dessa böcker för att förbereda för en paneldiskussion på sf-kongressen Vinter i Uppsala slås jag av några likheter och skillnader. Språkligt är alla böckerna en njutning och jag hittar ingenting att anmärka på. Faktiskt skulle jag inte haft något emot finlandssvenska vändningar men jag hittar bara någon enstaka ordföljd som inte känns som rikssvenska. Att det är en och samma värld antyds genom detaljer som att det nämns att ullen i Arra-boken kommer från akkade. Naturen är viktig och magisk kanske speciellt i Arra och Anaché. I alla finns starka kvinnor som huvudpersoner, och de har övervunnit svåra problem och speciellt i Arra utanförskap och trakasserier. Men när det gäller männen ser det olika ut. I Arra som närmast är en sagobok får huvudpersonen sin prins som naturligtvis är ädel, men inte bara det utan det finns andra män som försvarar henne, och några kvinnor som en syster och mamman som framställs som elaka eller oförstående. I Anaché är många män riktigt onda och huvudpersonen gifts bort med flickan Nansal som inte vet att Anaché egentligen också är flicka, men det utvecklas till en fin relation. Anachés far framställs mest som påverkad av yttre tryck och till slut som en förvirrad åldring som faktiskt mer väcker medkänsla än ilska, och Nansals far är vänlig och hjälpsam. Medan i Maresi och Naondel är männen obegripligt onda, hänsynslösa och egocentriska, med enstaka undantag som där de i stället framställs som svaga. Alla fyra böckerna är naturligtvis feministiska men jag oroas över glidningen mot en onyanserad syn på männen. Min favorit bland dessa är fortfarande Anaché. När jag läste den förra gången tyckte jag att den var långsam i början men det tyckte jag inte alls denna gång utan fann den helt perfekt balanserad. Slutligen är det trist att böckerna har rekommendationen 12-15 år, dels för att de absolut bör läsas av äldre, och dels för att framför allt Maresi och Naondel har inslag av sexuellt våld som det kan vara bra att föräldrar åtminstone känner till när 12-åringar läser dem.


Swecon 2019

Ö-kon. Östberga kulturhus, Stockholm, 8-10 mars 2019