George R. R. Martin: Nightflyers.
En smygande skräckdeckare typ Tio små n-pojkar eller varför inte Mur Laffertys Six Wakes eftersom den är placerad i ett rymdskepp. Tyvärr var personerna alltför platt tecknade så det var snarast en befrielse när man blev av med dem en efter en. Samtidigt var det lite spännande att se vartåt det skulle barka även om besvikelsen blev stor när det visade sig vara PSI-krafter som var hemligheten. Jag trodde de var nästan utdöda när den här skrevs 1980. Och det mystiska utomjordiska fenomen som rymdskeppet skulle utforska hade varit kul att veta mer om. De övriga berättelserna i boken läste jag inte men det kanske jag borde; jag minns att jag uppskattade GRRMs noveller på den tiden.
Murray Leinster: The Other World.
Startling Stories November 1949. Det här är väl knappast den första sf-romanen med en parallell värld, men trevlig var den. Just sättet att ta sig emellan världarna, på en kvicksilverliknande yta, kändes övertygande även om det hade varit intressant att få veta i detalj hur det gick till. Den andra världen har utnyttjat metoden för att skaffa det de behöver inklusive personal, och vår hjältes tilltänkta hustru blir en av dem som försvinner, liksom personer över hela världen plötsligt försvunnit under fem tusen år. I den andra världen är det ett fåtal människor som regerar, detta med hjälp av vargliknande intelligenta varelser (se bilden) och mänskliga slavar. Riktigt spännande och med lite paralleller till samhällen i vår egen värld.
James Gunn: Some Dreams are Nightmares.
Fyra tämligen långa berättelser av nyligen avlidne stormästaren (ej att förväxla med mannen som ansvarat för usla Guardians of the Galaxy), först publicerade 1955 – 1962. Samlingen inleds med en rätt sentimental historia om en man som fastnat i en rymdkapsel som inte kan landa och inte kan kommunicera. Den följs av en närmare 100 sidor lång ”The Hedonist” med en hyggligt kul idé om hur det går om man predikar maximal lycka – tyvärr blev det inte så lyckat och inte historien heller. De två sista hänger ihop och handlar om att med hjälp av blodtransfusion överföra odödlighet, och är mer thrillerartade än filosofiska. Gunns stil är sansad gränsande till det tråkiga, tyvärr.
Douglas Stuart: Shuggie Bain.
Denna välförtjänt Booker Prize-belönade skotska roman behandlar svåra ämnen som alkoholism, fattigdom, homofobi och utstötthet kontrasterad med samhörighet i familjen. Vi befinner oss i Glasgow där kolgruvorna stängts och det råder arbetslöshet, speciellt i de områden som byggts upp för att ge gruvarbetarna någonstans att bo. Den alkoholiserade mamman utnyttjas av män och den unga sonen kämpar för att hålla henne vid liv. Det blir en samtidigt vacker och otroligt sorglig berättelse med en tydlig smutsig lokalfärg inte minst genom språket – jag läste den på engelska och har svårt att förstå hur den skulle kunna behålla karaktären vid en översättning.
BEM's Blog 