Archive for September, 2015

Böcker lästa i juli 2015

KristallstadenMaths Claesson: Kristallstaden.

Del två i serien om Linux handlar om hur det är att gå i skolan i en rymdstation. Väldigt mycket handlar om lagsporter som fotbollsmatcher, och blir därför ganska ointressant. Jag blev förvånad över att det var viktigt att det just tog max åtta minuter att nå skyddsrummen eftersom det tar åtta minuter för strålningen att nå rymdstationen – men då tar det väl åtta minuter innan man vet om den? Trevligt skriven som ungdomsbok men inte i klass med första delen.

 

StormlyktanSven Christer Swahn: Stormlyktans hemliga sken.

100 sonetter om jubel och elände. Jag fick smak på sonetter efter att ha läst en sonettcykel och plockade fram den här. Översättningarna av gamla tyska sonetter var lustigt nog mustigare och mer givande än hans egna sonetter som kändes mer alldagliga.

.

 

WaitingForPeter Öberg, red.: Waiting for the Machines to Fall Asleep.

En samling sf- och fantasynoveller på engelska av svenska författare. I huvudsak riktigt välskrivna och intressanta berättelser även om några är för korta för att fungera, och den inledande var tyvärr bland de sämre. En stor andel av novellerna beskrev en otrevlig framtid och slutade dessutom dystert.

 

 

BloodOfAngelsJohanna Sinisalo: The Blood of Angels.

En klar besvikelse efter Bara sedan solen sjunkit. Här är det fyra generationer män som beskrivs och berättelsen handlar om att bin av oklar anledning börjar dö. Detta och en mängd andra problem beskylls av den yngste, en militant vegan, på att människan förstör miljön på olika sätt. Det beskrivs i dagboksanteckningar som hans far får tag i efter hans död, och speciellt den delen är outhärdligt tjatig. Det fantastiska elementet i berättelsen är att bina försvinner in i en parallellvärld som samtidigt verkar vara en framtida värld, och till denna kan man komma på ett mystiskt sätt. Romanen fungerar varken som varning för miljöförstöring eller som fantasyroman.

 

HarrisonHarry Harrison: Harry Harrison! Harry Harrison!

Det är väl något med åldern, men det börjar bli riktigt intressant att läsa biografier – i detta fall en självbiografi av en välkänd sf-författare som också haft en hel del kontakter med svensk fandom, speciellt Sam J Lundwall som syns på bild i boken liksom Urban Gunnarsson. Han berättar medryckande och humoristiskt om sitt långa liv med sf, från serietecknare till författare och redaktör, och framför allt om hur han flyttade från det ena landet till det andra. Till exempel bodde han tidigt i Mexiko, och sju år i Danmark med fru och barn. Det gjorde att han betraktades som kommunist när han besökte Kalifornien.

 

Advertisements

Böcker lästa i juni 2015

birthgraveTanith Lee: The Birthgrave.

Första delen i en trilogi, men helt klart tillräcklig i sig. En fascinerande fantasyroman med en märklig kvinna som vaknar upp i en vulkan och sedan passerar igenom ett antal samhällen som varierande gudinna, medicinman eller slav, och som framför allt använder sin begåvning för att framstå som magiker. Samhällena är nomadiska eller fasta och påminner om asiatiska t ex mongoliska stammar. Trots att berättelsen är fantasy dyker det upp ett rent sf-mässigt inslag som försvårar kategorieringen. Men feministiskt är det i alla fall, och riktigt trevligt att läsa även om det ibland blev lite långrandigt.

 

naralltforandradesJohn-Henri Holmberg, red.: När allt förändrades.

En utmärkt samling effektfulla sf-noveller som framför allt visar hur sf kan spegla vår egen samtid och det evigt mänskliga. Innehåller dessutom korta presentationer av författarna och ett förord. Många av novellerna känns igen från Nova science fiction men tycks i den här En bok för alla-versionen ha genomgått bättre korrekturläsning. Boken rekommenderas i förordet att användas i skolsammanhang och det fungerar säkert utmärkt, men den sista novellen, “Houston, Houston, hör ni mig?” av James Tiptree, Jr., ska man nog åtminstone ha kommit till gymnasiet för att diskutera. Den är nog det starkaste inslag jag läst rörande genusfrågor, och bör läsas av alla.

 

PKD_DO_ANDROIDSPhilip K. Dick: Do Androids Dream of Electric Sheep.

En riktig klassiker som dessutom filmatiserats som Blade Runner, som märkligt nog också är den nya svenska utgåvans namn. I den upplaga jag denna gång läste var handlingen förlagd till 2021 men i den ursprungliga var det 1992. Känns rätt onödigt att ändra årtal, och gör man det så får man ta i lite mer; vi är ju snart där. Inte oväntat för sf från 1968 är miljön en av kärnvapenkrig förstörd jord, och man försöker förmå folk att flytta till Mars genom att ge dem androider. Dessa flyr till jorden och kan bara skiljas från människor genom empatitest. Religionen är också empatibaserad och den mer seriösa religionen kan ses som en parodi på kristendomen. Man kopplar upp sig och känner gemenskap med många andra som plågas av att en Kristusgestalt blir utsatt för stenkastning. Trots att det är en kort roman innehåller den oerhört mycket tänkvärt, t ex alternativet att ha artificiella husdjur som inte känns så avlägset. Typiskt för Dick är osäkerheten om vad som är verkligt och sant – i den här boken blir huvudpersonen tagen för att vara android. Att jag läste om den just nu berodde på att hedersgästen på ConFuse Madeline Ashby skrivit intressanta böcker om relationen mellan människor och androider, och till skillnad från Dicks är de skrivna ur androidernas perspektiv


Stockholm 15-17 juni

Västerås 17-18 november