Maria Turtschaninoff: Anaché – Myter från akkade

Den finlandssvenska litteraturen har en lång tradition av utmärkt fantastik, med i Sverige välkända representanter som Tove Jansson och Irmelin Sandman Lilius. På Finncon 2009  hade jag glädjen att lyssna på två unga författare i denna genre, Maria Turtschaninoff och Hannele Mikaela Taivassalo. Maria Turtschaninoff har inspirerats av de finlandssvenska fantasyförfattarna men också av svenska som Astrid Lindgren och Maria Gripe. På Finncon läste hon ur Arra, som är placerad i ett sagoaktigt kungarike i en nordisk medeltid. Enligt text i och bakpå Anaché och författaren själv utspelar den sig i samma värld. Det är dock två helt olika länder och en kanske en annan tid så någon direkt koppling finns inte. Akkadkulturen i Anaché baseras på en blandning av flera nomadkulturer men för mig kändes det som om den mongoliska dominerade.

Det är kanske bara slumpen som gjort det men det är ändå lustigt att jag i år läst tre berättelser placerade i den mongoliska nomadkulturen. I Petra Hulovas Allt detta tillhör mig var det fyra generationers kvinnor som genom sina livsöden belyste det patriarkaliska förtrycket som dessutom tog sig uttryck i prostitution. I den spännande novellen ”The Mongolian Book of the Dead” av Alan Smale i Asimov’s oktober/november-nummer var det också starka kvinnor som hade huvudrollen där den ena av två systrar dessutom var shaman.

Anaché är dotter till en rouk, en nomadhövding, och när hon växer upp är hon mycket fäst vid sin storebror Huor och lär sig allt som denne lär sig, och hon blir till och med bättre än honom i en del grenar. Detta är inte oproblematiskt i den starkt könssegregerade patriarkaliska världen. Hon blir också vittne till hur hennes far misshandlar hennes mor, och hon förlovas med en man hon aldrig träffat. Den kvinnofientliga miljön förstärks när gruppen får en ny shaman som vägrar att utföra den rit som alla kvinnor ska genomgå efter sin första mens, och han vägrar också att rädda en sjuk kvinna. Anaché har kontakt med andevärlden när hon drömmer, och får klart för sig att den kvinnliga tvillinggudinnan blivit vred och nu hämnas genom oväder. Som man lätt kan föreställa sig är ovädret ödesdigert för nomadfolket med sina tält och får.

Maria Turtschaninoff klarar elegant att undvika en alltför onyanserat svart skildring av Anachés far, och man får klart för sig hur mycket hans handlande styrs av traditioner och konventioner. Modern är dock ännu intressantare med sina hemlighållna kunskaper som hon i smyg för över till dottern.

Berättandet i Anaché är i början långsamt och omständligt, och vi får sakta lära oss namn på djur och växter, mytologin, stammens politik med vandringar och möten med andra stammar, och till hjälp finns i slutet av boken en ordlista. Trots att språket flyter utmärkt och trots att handlingen ibland är riktigt spännande kändes den första delen av boken aningen lång. Den behövs dock som bakgrund till vad som sedan händer. I mitten av boken sker en radikal händelse som inte ska avslöjas här, och efter den blir handlingen betydligt mer spännande och intressant. Redan i den första delen är genusfrågor och jämställdhet huvudteman, och det förstärks och utvecklas än mer efter händelsen. Anaché utvecklas och blir till en frälsargestalt som förbättrar kvinnornas situation.

Anaché lär sig använda sina kontakter med andevärlden för att klara sig i svåra situationer. Också i den tidigare romanen Arra är huvudpersonen en stark kvinna som lär sig använda sina dolda förmågor, men hon var utstött till skillnad från hövdingadottern Anaché. Huvudpersonen Alva i Underfors är en stark och udda skolflicka. I alla tre böckerna är huvudpersonen en mycket självständig och psykiskt stark ung kvinna, som mycket väl kan tjäna som identifieringsobjekt för moderna flickor.

Handlingen i de tre romanerna bygger i stor utsträckning på resor som ger oss inblickar i livet och skapar spänning. Böckerna har också det gemensamt att det magiska elementet smygs in och inlemmas i den realistiska världen utan att det känns konstlat. Tvärtom gör det i alla tre fallen det möjligt att spegla vår egen värld mer effektivt än som skulle varit fallet i en rent realistisk roman.

Alla tre böckerna av Maria Turtschaninoff som jag läst har marknadsförts som undomsböcker (12-15 år står det på Adlibris hemsida). Det är olyckligt, eftersom de helt säkert passar som litteratur för alla från 9 år och uppåt. Speciellt den senaste, Anaché, är utomordentligt läsvärd för alla åldrar. Läs den!

0 Responses to “Maria Turtschaninoff: Anaché – Myter från akkade”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Swecon i Uppsala 26-28 maj

Worldcon 75, Helsingfors 2017

Eurocon 2016 BCON

Eurocon 2017 i Dortmund


%d bloggers like this: