Archive for December, 2011

År 2011 – en liten årskrönika

År 2010 var jubileernas år: Karolinska Institutet fyllde 200 år och SFSF 50. Jag var inblandad i bägge dessa firanden. Det ledde till att KI förärade mig en silvermedalj i början av året medan svensk fandom gav mig Alvar Appeltoffts minnespris, Alvarn, för 2010 vid Eurocon 2011. Denna den första europeiska sf-kongressen i Sverige dominerade min verksamhet fram till juni när den ägde rum på Tekniska högskolans kårhus i Stockholm. Eftersom jag är kassör för kongressen har jag fortfarande en hel del med den att göra. Före kongressen var det svårt att hinna med så mycket kongressande men efter den har jag varit på Finncon/Animecon, November och SF-dag på Tekniska museet. Lagom för att få den senare annonserad i SF-Forum lyckades jag få ut nr 118 av denna överlevande representant för pappersfanzinen.

På KI har jag deltagit i några betygsnämnder vid disputationer, och jag deltog i den kommitté som genomförde KIs 13:e utbildningskongress med temat Bedömning för kvalitet – från kunskap till kompetens.

Bosse 9 mån

Familjen har utökats med ett barnbarn, Bodils son Bo kallad Bosse, född på internationella kvinnodagen 8 mars. Slutligen har också 2011 varit ett jubileumsår – den 18 december 1961 träffade jag Margareta som jag sedan dess varit tillsammans med.

Science fiction-dag på Tekniska museet

Stockholm, 10 december 2011

Traditionellt brukar SFSF ordna ett julmöte som samlar ett halvdussin Stockholmsfans, bestående mest av styrelsen. Lokalen har varit Forodrims källarlokal på Kungsholmen eller helt enkelt Carolinas vardagsrum. Denna gång samarbetade man med Tekniska museet som upplät en stor lokal, Stallet, som dessutom innehöll ett mindre kafé. Ungefär ett femtiotal personer dök upp, men av dessa var många barn som var mest intresserade av ballongtillverkning i Maria Ballongprinsessan Byquists regi. Barnen var naturligtvis inte helt tysta men genom att det fanns en utmärkt ljudanläggning gick det bra att ha föredrag parallellt med detta.

Musiken i sf

Jörgen Städje

Dagen inleddes med att Jörgen Städje presenterade ”sf-musik”, dvs filmmusik från t ex Forbidden Planet, Star Trek Voyager, Close Encounters of the Third Kind och 2001 (An der schönen blauen Donau) och elektronisk musik av bl a Ralph Lundsten.

John Wyndham och det brittiska imperiets undergång

Jerry Määttä höll ett föredrag om sin forskning kring John Wyndham, som han bedrivit på SF Foundation i Liverpool under ett halvår. Där finns det mycket omfattande John Wyndham Archives, som han fick tillgång till.

John Wyndham kallades John Harris till vardags och han slog igenom brett, troligen genom sin jordnära stil och goda personteckningar. Den engelska nya vågen hade egentligen Wyndham att tacka för mycket men Aldiss och Ballard kritiserade honom för hans ”cozy catastrophes”, en beteckning som är klart missvisande enligt Jerry. Wyndham säljer fortfarande bra och Jerry hittade hans böcker i de bokhandlar han besökte. Trots hans popularitet finns det inte mycket forskning kring Wyndham, men David Ketterer har skrivit en biografi, Trouble with Triffids. Eftersom Wyndham brände alla privata brev har Ketterer fått pussla ihop hans liv med ledning av broderns anteckningar och änkans dagböcker.

Jerry Määttä

Varför fick då Wyndham sådant genomslag? Jerry förklarar det med att han slog an en nerv med sina symboliska gestaltningar av kriser efter världskrigen, som innebar att det brittiska imperiet föll samman. Hans mest populära bok är nog The Day of the Triffids. Som Triffidernas uppror var det den första boken som marknadsfördes som science fiction i Sverige. Till denna återkom Jerry på slutet.

I The Kraken Wakes (1953), Vidundret vaknar på svenska, smälter isarna och London översvämmas, vilket känns påtagligt aktuellt. Vidundret hindrade också sjöfarten liksom att tyskarna hindrade den under kriget, ”Britain rule the waves” gällde inte längre. England blev sönderbombat med ransonering och andra umbäranden, ”won the war but lost the peace”. The Chrysalids (1955), på svenska Den stora hemsökelsen är en efterkatastrofenroman om tillståndet efter ett kärnvapenkrig. En perverterad kristendom förföljer de nya som är telepater, vilket enligt Jerry ska tolkas som att traditionalister hindrar utvecklingen i England.

The Midwich Cuckoos anser han vara Wyndhams bästa bok, som förvånansvärt nog inte översatts till svenska. I den är barnen inte bara telepater utan dessutom helt lika varandra. I den senaste engelska utgåvan har Adam Roberts ett förord där han förklarar att barnen ska symbolisera judiska barn. Det anser Jerry vara osannolikt med tanke på att de är gyllenblonda, och snarare är nazityska. Hur som helst beter sig barnen inte som de vuxna, och de ger en bild av det uppväxande släktet och dess ungdomskultur i England på 50-talet. Fientligheten mot barn- och ungdomskultur finns enligt Jerry fortfarande i Storbritannien, t ex med speciell lagstiftning, och detta har kritiserats av UNICEF.

The Day of the Triffids har filmatiserats åtminstone tre gånger. Katastrofen kan ses som en skildring av Blitzen, och skildringen visar olika sätt att klara sig. Ska samhället utvecklas åt vänster eller höger? Triffiderna har av David Ketterer föreslagits symbolisera nazityskar som invaderar, men Jerry menar att det snarare handlar om att de av Storbritannien koloniserade och förtryckta folken slår tillbaka genom en invasion. Triffidernas sätt att kommunicera genom att slå på sina stammar liknar djungeltrummor, och slagen med giftiga grenar kan symbolisera piskor som ofta fått symbolisera kolonialt förtryck. Wyndham beundrade Wells och The Day of the Triffids kan vara inspirerad av The War of the Worlds. I den är då marsianerna egentligen britterna, som invaderar kolonierna.

Martin Rundkvist

Epokernas kamp

Martin Rundkvists föredrag om epokernas kamp, dvs hur man kan tolka blandade fynd inom arkeologin, har jag avnjutit tidigare (se BEM 4 sid 27) men den smygande övergången från vetenskap till fantastik var lika underhållande denna gång. Tyvärr medgav inte tiden att han fick dra den slutliga poängen men helt nödvändig var den faktiskt inte.

Från spel till roman

Under titeln ”Från spel till roman” samtalade Erik Granström och Anders Blixt om sina fantasyromaner. På 70-talet spelade de Dungeons and Dragons och konstruerade spel utifrån dessa erfarenheter. Anders karakteriserade fantasyspel med orden ”muskler, magi, monster och mångfald men stillastående”, och som samhällsvetare tyckte han att just det stillastående var onaturligt. I hans bok Spiran och staven sker en utveckling, och tiden är upplysningstid med ”industrimagi”, dvs ganska sf-artat. Eriks värld Trakorien är snarare renässans, och han intresserar sig för ekonomi och makt. Att han är veterinär märks på de namn han sätter på platser i världen. Det har behövts många nya namn till det nya rollspel Svavelvinter som baseras på boken Svavelvinter som i sin tur baserades på rollspelet Svavelvinter, ungefär som skett med en del bokbaserade filmer. Trakorien bygger på renässansens Italien, Sumer och Akkad, republiken Rom och vår samtid.

Erik Granström och Anders Blixt

En skillnad mellan roman och rollspel är att i rollspel finns inga egentliga personligheter, medan i romanen är psykologin och utveckling av personerna viktig. En likhet är ändå att i båda tänker författaren på alternativa skeenden, ungefär som i ett schackspel. För Anders är det viktigt att ha slutet klart för sig, annars kommer han ingen vart. Det är farligt med alltför mycket bihistorier, och avskräckande exempel är då George R R Martin och Robert Jordan som båda excellerar i bihistorier så att det blir oklart vart berättelsen egentligen är på väg.

Roos

Genesis/Nemesis – a game of world creation

Under ledning av Roos fick några fans testa rollspelet Genesis/Nemesis. Vi skulle bilda några förföljda grupper med hotad kultur som flyr till en fjärran planet 2080, och det blev samer, socialdemokrater och sf-fans. Handlingen styrdes av en Tarot-kortlek och Roos och deltagarnas tolkningar av dessa, och det hela gav en liten inblick i hur det kan fungera, speciellt för oss som aldrig tidigare spelat denna typ av rollspel.

Vad händer nu inom sf och fantasy

Sista programpunkten skulle vara en presentation av vad som händer inom sf och fantasy, och jag, Carolina och Gabi Rehbinder hade förberett oss för detta. Eftersom det inte var så vansinnigt många som skulle lyssna omformade vi detta till en gruppdiskussion, och vi hade då stor glädje av den stora mängd böcker som Gabi tagit med och som hon bredde ut på golvet mellan oss. Det stod helt klart att det finns en mångfald olika utvecklingslinjer inom både sf och fantasy, och att det dessutom görs många korsbefruktningar mellan olika genrer och delar av dessa.

November: SF- och fantasydag

Uppsala, 5 november 2011

Uppsalafansen med Johan Jönsson som huvudarrangör ordnade en endagskongress i centrala Uppsala som blev välbesökt och mycket lyckad. Lokalen, kulturhuset Grand, fungerade utmärkt genom att en våning användes för fika och försäljning mm och en våning användes för föredrag och paneldiskussioner. Jag har rapporterat från kongressen i SFSFs fanzine SF-Forum nr 118, men vill tillägga att Anna Davour hade ordnat en intressant utställning av sf-böcker för att illustrera sf:s utveckling. Vid varje bok fanns en kort beskrivning av innehållet och relevansen för utvecklingen. Utställningen skymtar på bilden nedan, och vilka böcker som var med i utställningen kan man hitta här.

SF- och fantasydag i Uppsala. Bokutställning i bakgrunden.


Swecon i Uppsala 26-28 maj

Worldcon 75, Helsingfors 2017

Eurocon 2017 i Dortmund