Böcker lästa i oktober 2017

watson-ian-luckys-harvestIan Watson: Lucky’s Harvest.

Det här är första halvan av ett 1100-sidigt sf-epos som kanske snarast ska klassas som science fantasy eftersom det finns en hel del oförklarad magi på en avlägsen planet. Dit har Lucky kommit med ett rymdskepp i form av en ihålig asteroid som har sitt ursprung långt bort. Planeten har blivit befolkad av människor och därefter också av en annan grupp utomjordiska ormar som bärs av humanoider, genom vilka ormarna kommunicerar. Lucky och hennes döttrar har förmågan att ge odödlighet till den första man som har samlag med henne. Dessutom förekommer otaliga andra varelser och det finns mängder av referenser till Kalevala som berättats av Lucky till rymdskeppet/asteroiden. Klart fascinerande, men bör läsas ihop med del två, The Fallen Moon. Däremot är det knappast nödvändigt att läsa Kalevala innan även om det var kul att känna igen en del idéer.

 

AttentatenGallusEva Holmquist: Attentaten i Gallus.

En typisk välskriven ungdomsfantasy med välkonstruerad värld, dit huvudpersonen kommer genom att drömma. Trevlig att läsa framför allt genom engagerande personer och varelser, intresseväckande konflikt med övermakt i form av starka fåglar, och magiskt försvinnande hus.

.

.

 

Ian Watson: The 1000 Year Reich.

Novellsamling med stor bredd, som framför allt innehåller relativt sena noveller. Jag uppskattade humorn i novellerna som handlade om hur en utomjording hjälper astronauter strandsatta på Mars och om det gravida fostret, men också parodierna på Da Vinci-koden och Game of Thrones. “Blair’s War” visade sig vara en för samlingen ovanligt inkännande historia om barn som evakuerats till England under det spanska inbördeskriget – titelns Blair är mer känd som George Orwell. Övriga i bokcirkeln var mindre förtjusta än jag.

 

BoyBridgeM. R. Carey: The Boy on the Bridge.

Det här är en prequel eller kanske snarare parallell till den utmärkta zombieboken The Girl with All the Gifts. Genom att mycket redan avhandlats i den är det kanske inte så märkligt att den här boken inte känns lika angelägen. Intressantast är den autistiske men begåvade pojken i titeln, som uppfinnit ett skydd mot zombierna, medan militärer och forskare blir alltför karikerade, och framför allt alltför lika dem i The Girl with All the Gifts. Eftersom man vet hur det slutar är det aldrig riktigt spännande. Men visst, språket flyter och händelser är skickligt skildrade.

Advertisements

Böcker lästa i september 2017

PassingStrange-FinalCoverEllen Klages: Passing Strange.

Den här kortromanen om förbjuden lesbisk kärlek i San Franciscos Chinatown på 40-talet rekommenderades av John-Henri Holmberg i SF-Forum 130, och även om fantastikelementet inte är så framträdande var det ändå nödvändigt. Mycket njutbar!

.

.

.

KalevalaElias Lönnrot: Kalevala.

Denna Björn Collinders tolkning av det klassiska finska eposet har stått en längre tid i bokhyllan, men nu när jag skulle läsa Ian Watsons Books of Mana passade det ju bra. Förvånansvärt underhållande och nästan spännande, med ett versmått som fungerar utmärkt och inte hejdar läsningen.

.

.

.

KavanIceAnna Kavan: Ice.

Den här har jag läst för länge sedan men nu blev den aktuell genom att den skulle diskuteras i Kulturhuset av P C Jersild, Agnes Lidbeck och Therese Eriksson. De var överens om hur rörig och närmast oläsbar den var, men jag kan inte riktigt hålla med. Det är en surrealistisk berättelse om livet efter kärnvapenkriget och hur detta påverkat människors relationer. Berättelsen är inte linjär men det är inte oväntat för en bok skriven 1967, och det passar väl för den skrämmande stämningen.

Böcker lästa i augusti 2017

WhoresBabylonIan Watson: Whores of Babylon.

Detta fantasifulla verk har reviderats senare men jag har läst originalet från 1988. Frågan man ställer sig under läsningen är hur mycket av handlingen som egentligen sker IRL och vad som är programvara i en dator. Vår hjälte undrar detsamma. Huvudpersonerna anländer till ett Babylon som byggts upp i Arizonas öken, och får uppleva otaliga äventyr där utan modern teknologi. Fast det dyker upp ett videoband, och hjälten lär sig språket med hjälp av en dator. Klart fascinerande!

 

StockholmsUndergång_fruktan_omslagSkrivarkollektivet Fruktan, Elin Holmerin, red: Stockholms undergång.

Trevlig samling skräcknoveller av svenska författare. Bäst var nog den originella “Regnbågen” av Eira A. Ekre, men Anders Fagers novell “Fem timmar” med väntan på att en komet skall slå ner mitt i Stockholm kändes trovärdig med sin absurda humor. Boel Bermann hade med två noveller och hon är alltid läsvärd.

 

 

InTransitHannele Mikaela Taivassalo: In transit.

Denna finlandssvenska författare har skrivit flera fantastikböcker men det här är ingenting sådant utan en finstämd berättelse om flera kvinnor och deras liv, framför allt på landsbygden utanför Helsingfors men också på många andra ställen i världen. Det finns en slags ramberättelse där huvudpersonen flyger eller åker båt, och det finns några män som beskrivs utifrån som homosexuell respektive främling. Språket är vackert och poetiskt men på något sätt förtar det faktiskt inlevelsen i personerna. Klart läsvärd men inte helt lyckad, och jag föredrar hennes Svulten även om denna bok nog måste sägas vara mer seriös.

 

Colson Whitehead: The Underground Railroad.

En utmärkt och aktuell skildring av de svartas situation i USA, speciellt på 1800-talet och i Södern. Idén med en underjordisk järnväg var också rätt fyndig men blev inte särskilt väl använd och knappast trovärdig. Dessutom hoppade historien mellan olika tider för att belysa olika problem för de svarta, men det blev heller inte så trovärdigt genom att det var samma personer i de olika tiderna och på olika platser. Läsvärd, men knappast värd Artur C. Clarke-priset och alla de andra priserna.

 

Space_Viking_H. Beam Piper: Space Viking.

På konferensen Reception Histories of the Future i Uppsala före världskongressen nämnde Jo Walton denna bok från 1963 som ett exempel på postimperialistiskt samhälle. Det lät intressant och jag hade den i hyllan. Även om den knappast är något litterärt mästerverk och etiken i den är mer än dubiös så var den faktiskt intressant och underhållande att läsa. Rymdvikingarna ägnar sig åt att plundra planeter, och hjälten driver en egen jakt på en konkurrent som lagt beslag på hans älskade. Huruvida han lyckas skall jag naturligtvis inte avslöja.

 

Böcker lästa i juli 2017

CompanyTownMadeline Ashby: Company Town.

Ashbys originella och starkt engagerande androidböcker vN och iD gjorde förstås att förväntningarna var höga på denna bok som dröjt med att bli publicerad. Tyvärr infrias inte förväntningarna. Detta är en ren thriller även om handlingen är placerad på en oljeplattform befolkad av förstärkta postmänniskor – utom huvudpersonen som just genom att inte vara cyborg kan agera fritt, bland annat genom att hjälpa prostituerade på plattformen. En del kul idéer och resonemang, men alldeles för mycket våld och fokus på intrigen.

 

aftonlandTherese Bohman: Aftonland.

En mycket välformulerad men inte helt övertygande roman om en kvinnlig professor i konstvetenskap som blir förälskad i en ung doktorand som (vilket läsaren men inte professorn omedelbart inser) bedrar henne med en sensationell historia om upptäckten av en tysk 1800-talskonstnär. Varken den akademiska miljön eller kärlekshistorien görs riktigt sannolik men det hindrar inte att boken var trevlig att läsa, om än inte så fulländad som jag förväntade mig efter presentationen i Babel på tv.

 

The_Girl_with_All_the_GiftsM. R. Carey: The Girl With All the Gifts.

Zombieböcker hör inte till mina favoriter eftersom de kombinerar äcklighet och biologisk omöjlighet. I den här boken är det en svamp som intar människokroppen och styr hjärnan så att den drabbade får en drift att bita och äta andra människor. Hos barn är driften svagare och de vi träffar är först i en isolerad internatskola. Dessa barn är på intet sätt äckliga och effekten på hjärnan beskrivs som sannolik. Historien utvecklas som spännande konflikter mellan de verkliga drabbade, andra som ännu inte är infekterade och ett infekterat barn som kan hantera sin drift. En intressant person är den kvinnliga forskare som försöker hitta en möjlighet att hindra svampens spridning, och som då genomför etiskt mycket tveksamma operationer. Totalt sett en riktigt lyckad sf-roman med helgjutna personer och sannolika skeenden.

 

MomentEclipseBrian Aldiss: The Moment of Eclipse.

Blandade noveller från senare delen av 60-talet, som alla har vackert språk och specifikt handlar om personer som ytligt sett är rätt alldagliga. Tyvärr förstörs novellen “Orgy of the Living and the Dying” av typografin – bättre är den i Harry Harrisons originalantologi  The Year 2000 där de röster huvudpersonen hör är kursiverade, och det finns dessutom andra skillnader mellan dessa versioner.

 .

.

OperationActSylvana Freyberg, Jürgen R. Lautner & Martin Stricker, eds.: Operation Act of Grace.

And other stories and essays from the wide area of German Science Fiction 2017. Andromeda SF Magazin 155 och samtidigt en antologi som vi fick på Eurocon 2017 i Dortmund, där novellerna finns både på engelska och tyska. Jag har bara läst den engelska varianten som dessutom var ca 10% kortare. Häftet innehåller några riktigt trevliga sf-noveller och artiklar om tyska sf-priser, böcker och fandom.

.

.

ferdinand-fitzschkloff-upprorFerdinand Fitzschkloff (Gunnar Gällmo): Uppror!

Det här är väl knappast något litterärt mästerverk men det var väl inte heller författarens målsättning. Fantastik är det förstås med rymdfärder bland annat till den misstänkt närbelägna planeten Atsnet. Än mer fantastiskt än denna parodi är att den slunkit in i projekt Runeberg där den kan läsas helt gratis (själv köpte jag ett pappersex av SAAM för 10:-).

.

.

 

asbrink1947Elisabeth Åsbrink: 1947.

Utmärkt beskrivning av ett år som inte är historiskt men visar sig innehålla ursprunget till många av dagens konflikter, t ex Indien/Pakistan och Israel/Palestina. Vidare tidig svensk nazism med Per Engdahl som ledare. Ursprunget till “bug” i datorer visar sig vara att en nattfjäril bosatt sig i en mekanisk dator.

 

 

watson-ian-the-powerIan Watson: The Power.

Anges vara en skräckbok och mycket riktigt är den skräckinjagande på flera sätt. Fram till ungefär mitten handlar den om ett läger för kärnvapenmotståndare utanför en militäranläggning i England, och så långt är den helt realistisk och nog så obehaglig. Därefter blir handlingen mer äkta skräck med zombies och övernaturliga fenomen. (Andra zombieboken denna månad som jag berömmer – dags att ompröva inställning?) Totalt sett en stark skildring som kan ses som en idag, 30 år senare, synnerligen relevant protest mot kärnvapen. Märkligt att det inte fortfarande är självklart att Sverige ska vara helt emot kärnvapen på svensk mark.

 

Den_tusende_fo-ljarenJenny Milewski: Den tusende följaren.

Till skillnad mot Skalpelldansen är det här helt klart en ungdomsbok och dessutom en väldigt lyckad sådan – min 12-åriga dotterdotter slukade den men hade lite svårt med “snusket i början” som hon hoppade över. Handlingen om trakasserier på sociala medier känns tidstroget vilket naturligtvis kan göra att boken tappar aktualitet snabbt. Men å andra sidan är personerna väl skildrade och de underliggande problemen lär knappast försvinna. Boken hade vunnit på att sexscenen och framför allt pratet kring analsex togs bort.

 

SagaOfLostEarthsEmil Petaja: Saga of Lost Earths.

En inte helt lyckad kort sf-roman baserad på Kalevala, med en hjälte från en dystopisk framtid som åker till ett Finland där han möter figurer från Kalevala, delvis kanske i drömmen. Det är lite svårt att följa handlingen, och riktigt vad den mynnar ut i blir förhoppningsvis klarare i de tre följande delarna. Tillsammans med Ian Watsons Mana-böcker har den i alla fall fått mig att läsa Kalevala.

 

 

ClosedCommonOrbitBecky Chambers: A Closed and Common Orbit.

Jag jublade över The Long Way to a Small, Angry Planet och denna fortsättning är faktiskt ännu bättre! Den är fristående även om två personer (nej, intelligenser) från den första finns med. Den ena huvudpersonen börjar som “Jane 23”, en nästan-kvinna som jobbar som slav i en robotdriven anläggning där mekaniska saker fixas och skrotas. Den andra är en AI som efter att ha varit en del av ett rymdskepp sätts in i en humanoid robot och som då förlorar förmågan att se åt flera håll och i flera rum. Relationen mellan dessa och några av deras vänner skildras på ett underbart sätt. Som John-Henri skriver i sin berömmande recension i SF-Forum 129: “…en existentiell roman om livets mening…” och avslutar med “…en av de viktigaste nya sf-författarna på mycket länge.” Romanen var Hugonominerad men vann inte.

Böcker lästa i juni 2017

Death's_End_-_bookcoverCixin Liu: Death’s End.

Denna avslutande del av trilogin Remembrance of Earth’s Past är oerhört ambitiös med en berättelse som sträcker sig från Konstantinopels fall år 1453 till tidens och universums slut. Den knyts ihop av en kvinna som deltar då och då och dessemellan ligger i någon form av dvala. Vidare knyts den ihop av fyrdimensionella områden som passerar förbi, och naturligtvis av förekomsten av varelser och intelligenser från den relativt närbelägna trippelstjärnan Trisolaris. Genom det kosmiska perspektivet påminner historien om Poul Andersons Tau Zero. På ett sätt är romanen en lyckad hård sf-berättelse genom idérikedom, gigantiska perspektiv och etiska problem, men den lyckas ändå inte riktigt fängsla och det beror på att det personerna aldrig blir tillräckligt engagerande. Den inledande The Three-Body Problem var den klart mest lyckade delen i trilogin.

 

Newman_PlanetfallEmma Newman: Planetfall.

Ännu en fantastiskt välskriven och intressant sf-roman av en ny kvinnlig författare! Här handlar det om en koloni på en planet där det redan finns en artefakt med märkliga egenskaper som lett till en religion. Men det mest intressanta är kolonins invånare och deras relationer, med framför allt huvudpersonens hemligheter och tankar. Hon är ansvarig för 3D-printern och redan i inledningen diskuteras etiken i att skapa organ för sjuka. Möjligen hade man önskat sig lite mer förklaring i slutet av boken.

 

snosommarKristina Hård: Snösommar.

Så kom då äntligen del två av Kaiserarvet. Den inleds med en ordentlig resumé så att minnet friskas upp, och handlingen knyter an där den första slutade. Här får vi uppleva vinter när den är som jobbigast, hela året om. Vi får lära känna trollen bättre och möta de underbara skräpvarelserna igen. Det är lite svårt att få grepp om hur Sverige nu styrs från ett enklare hotell i Danmark, och det behövs en tredje del för att handlingen ska bli riktigt begriplig. Inte riktigt så omskakande som Kleptomania men det är svårt att kräva av mellanboken i en trilogi.

 

FireWormIan Watson: The Fire Worm.

Sprudlande idérik historia berättad av en psykiater som i hemlighet också skriver skräckberättelser och dessutom har problem med sitt eget känsloliv. Den Lovecraftmässiga ormen i fråga finns i en håla vid vattnet och har klart sexuell betydelse, och den beskrivs av en hypnotiserad patient som upplever tidigare epoker. Kanske lite för mycket pressas in i en kort roman men boken är underhållande och intensiv.

 

FinnaSigAgnes Lidbeck: Finna sig.

Fascinerande debutroman om en kvinna och hur hon lever för tre män – den äkta mannen, sonen och älskaren – vilka alla utnyttjar henne för sina syften. Den dubbeltydiga titeln är talande, och språket i boken fungerar utmärkt även om jag blev något trött på att många meningar speciellt inledningsvis började med “Anna”. Men högst läsvärd, med en del humor och utan politiska pekpinnar.

 

ChekhovsJourneyIan Watson: Chekhov’s Journey.

Tre parallella handlingar som går ihop kring Tunguskameteoriten som slog ner 1908. I en av handlingarna gör författaren Chekhov en resa 1890 för att studera resultatet av explosionen, i en görs en film om Chekhovs resa på plats 1983 med en skådespelare som försöker minnas händelserna, och i en avlägsen framtid är det ett rymdskepp, lämpligt format som hammare och skära, som är det som egentlige är meteoriten. Alltså rätt kaotiskt men helt igenom mycket underhållande och tänkvärt genom att belysa framför allt den sovjetiska inställningen till historiska sanningar. Dessutom kändes den kyliga miljön i Sibirien övertygande även om det kanske inte riktigt gällde personerna.

Böcker lästa i maj 2017

sister-mineNalo Hopkinson: Sister Mine.

Hopkinsons Brown Girl in the Ring var en trevlig läsning när voodoo-kultur blandades med drogmaffia i Torontos slum. Den här gången har det tyvärr blivit för mycket inblandning av mytologi och religion i en annars småtrevlig historia om systrars relationer. Systrarna är dessutom siamesiska tvillingar som skilts åt, och halva släkten är gudar, spöken far omkring och modern är en gigantisk havsvarelse, flygande matta används som transportmedel – ja det blir för mycket. Men språket var kul.

 

the-stars-are-legion-final-coverKameron Hurley: The Stars Are Legion.

Efter att ha blivit lätt besviken på God’s War var det med viss oro jag gav mig in i denna likaså hyfsat våldsamma historia. Men då så mycket roligare att få uppleva en av de bästa sf-romaner jag läst! Här är alla kvinnor, planeterna är biologiska varelser liksom rymdfarkosterna och vapnen – som skjuter små bläckfiskar. Behövs ett kugghjul i planeten blir helt enkelt en kvinna gravid och föder fram det. Själva historien är kanske lite väl brutal och feodal men en odyssé genom planetens inre blev både en beskrivning av hur den är uppbyggd och hur några individer samspelade. Det här är en fristående roman och eftersom det just är världsbygget som är intressant är det en stor fördel.

Böcker lästa i april 2017

ConvertsIan Watson: Converts.

Idérik sf baserad på genetisk modifiering via virus som påverkar alla celler så att det inte bara är avkomman som ändras. Här blir man det man innerst inne vill bli, och det är kanske inte alltid så lyckat. Klart trevlig att läsa, stundtals spännande men framför allt underhållande och lätt kritisk mot framför allt företagare som saknar etisk kompass. Vetenskapligt inte särskilt trovärdig.

 

TooLikeAda Palmer: Too Like the Lightning.

Fascinerande, originell men inte alldeles lättillgänglig, klart politisk sf satt på 2400-talet då samhället globalt indelas i några grupper som närmast är besläktade med gillen. Huvudpersonen som är en massmördare berättar och vänder sig ibland till läsaren, han refererar ofta till upplysningen och dess filosofer, och han umgås med världens ledare. Dessutom har vi en pojke som kan få liv i sina leksaker. Tyvärr slutar berättelsen ganska abrupt och det är bara att vänta på fortsättningen i de kommande delarna. Men ändå är detta en av den senaste tidens största läsupplevelser.

 

utrensning_pocketSofi Oksanen: Utrensning.

En ruskig men synnerligen stark och välskriven roman om Estland och hur det kan vara att leva där efter kommunismens fall, speciellt när man inte protesterat tidigare. Dessutom ett utmärkt porträtt av en flicka som hamnat i Vladivostok och kommer tillbaka till Estland via Tyskland som utnyttjad prostituerad.

 

 


Stockholm 15-17 juni

Västerås 17-18 november

10-11 februari